Tornedalens natur
I Tornedalen är naturen alltid när. Den vackra regionen är både grönskande och arktisk. Den fantastiska midnattssolen och det flammande norrskenet har alltid lockat besökare från när och fjärran; även idag är den rena naturen och dess tystnad något som fler och fler människor längtar efter och söker sig till.
Torneälven
Den mäktiga Torneälven eller Väylä, som lokalborna kallar den, är den största fritt strömmande älven i Europa. Den härstammar från sjön Torneträsk, varifrån den sedan strömmar ned 470 kilometer till Bottenviken. Älven har alltid nyttjats för transport: den ansågs vara primära vägen längst Tornedalen framtill 1830-talet då första vägen på svenska sidan av Tornedalen byggdes.
Torneälven erbjuder bra med fisk, bland annat sik och lax, vackra forsar så som Kukkolaforsen och Matkakoski. Sedan 1809 har Torneälven varit gränsälv mellan Sverige och Finland: landsgränsen följen djupaste delarna av Torneälven vilket gör att gränsen varierar, vid vissa delar är den närmre Sverige än Finland och vice versa.
Det finns några så kallade suveräna öar som ligger på en annan sida av landets gräns än sina markägare.
Islossning och översvämningar
Torneälvens islossning är ett årligt naturspel som ligger många nära hjärtat. Detta lockar också besökare till oss för att uppleva det mäktiga naturspelet. Sedan 1979 har lokalborna slagit vad om vilket datum- och tid som islossningen börjar. Detta testas genom att en ställning läggs ut mitt på isen på Torneälven och den som gissar rätt på när den sjunker genom isen, vinner ett pris.
Översvämningar är olyckliga men oundvikliga. De största översvämningarna drabbar Torneälvens stränder på våren: snösmältningen börjar i Lappland i genomsnitt i mitten av april, när flödena börjar öka, och rörlig is kan orsaka att isdammar ansamlas. Översvämningens omfattning och översvämningsperiodens längd beror på snösituationen på vintern och väderförhållandena under smältperioden.
Det tidigaste omnämnandet av översvämningen är från 1615, då isen lämnade Torneälven med en sådan kraft att de tog med sig Särkilax kapell i Övertorneå. Tillsammans med kapellet fanns också kyrkans värdefulla träskulpturer, men lyckligtvis förblev de intakta och tvättade i land. De flyttades till en ny kyrka, som stod färdig 1617 på ett säkrare ställe.
Kukkolaforsen
Kukkolforsen-Kukkolankoski är Finlands största förtöjda fors och ett populärt natur- och kulturturismmål. Forsen är 3500 meter lång och har en fallhöjd på upp till 13,8 meter.
Byn Kukkolankoski, som avgränsades 1809 i Kukkolankoski i Finland och Kukkolaforsen i Sverige, är den enda traditionella fiskebyn i Tornedalen. Här utvecklades en egen speciell vitfisketeknik, flaggning, som tros ha börjat redan på 1200-talet. Fiskerättigheter tilldelades och kommer att fortsätta att fördelas land-till-hus-basis. På sommaren flaggar byasamfundet sik i samarbete med gårdarna och delar ut dagens fångst från klockan sju på kvällen. Spetten är en berömd lokal delikatess som långsamt bakas i en öppen elds glöd. Fångstmetoderna ändras från en fiskart till en annan under olika årstider: på hösten fylls håven med läder, på vintern med mattor.
Läs mer:
https://sommarsik.wordpress.com/
Skärgården
Naturen har gett Tornedalen många styrkor, varav en utan tvekan är den vackra skärgården. På finska sidan, framför Tornio, ligger nationalparken Bottenviken. Av parkens 15 700 hektar är endast 250 hektar mark. De viktigaste sevärdheterna i nationalparken är de gamla fiskebaserna Selkä-Sarvi och Pensaskari och Piispankivi på ön Iso-Huituri, som anses vara gränsen för stiften Åbo och Uppsala och ett minnesmärke för stiftgränsen i slutet av 1500-talet.
Robinson och finska Selviytyjät spelades in i vår skärgård under sommaren 2020.
På den svenska sidan finns nationalparken Haparanda skärgård, som täcker ett område på cirka 6 000 hektar och täcker ett område på cirka 770 hektar. Sandskär är den största ön i nationalparken, men i parken finns också en ö i östra delen av skärgården, Seskar-Furö, samt några mindre öar och holmar.
